Henry Jakobén
230 sid Häftad
120 kr
Läsaren möter en brokig samling individer: han som levde ett judiskt liv – och han som inte alls var jude men hade fel namn i kombination med fel form på näsan. Han som låtsades vara kristen för karriärens skull – och han som lät döpa sig av övertygelse. Hon som gifte sig med en kristen man av kärlek – och så den unge anti-semiten som inte kände till att han själv var av judisk börd förrän strax före färjans avgång.
I Sverige återfanns kommunisterna före kriget och efterkrigstidens medlöpare, traditionella och sekulariserade judar. De flesta av dem var polska patrioter och älskade landet som nu så obarmhärtigt hade svikit dem.
Med sina två dokumentärromaner Vanärans tid och Fördrivningen har Henry Jakobén beskrivit det tragiska slutet på en epok. Han och hans familj var passagerare på färjan mellan Swinouscjie och Ystad.
BTJ: Boken är angelägen i sin kraft av ett levande dokument, åtkomligt för alla som vill veta vad människor kan utsättas för bara för att de tillhört "fel" folkgrupp. ( ... ) Genom att skildra familjens upplevelser av fördrivningsprocessen levandegörs ondskans mekanismer och en lång rad människoöden gestaltas.
Smakprov
Bilen satte igång och familjens nästan nya Renault 10 började sakta rulla. Alla i bilen teg. Bilen for nu längs den korta Wróblewskigatan.
Under sina år här hade de tusentals gånger kört denna sträcka, alltid lika stolta över att ha ett eget hem. De kom fram till gatukorsningen och bilen svängde in på Karolewskagatan. Dana bad Artur att sakta farten. För sista gången ville hon se huset där de bott och varit lyckliga. Artur gjorde som Dana bad, men själv tittade han inte. Han kastade en blick på Dana. Med tårar i ögonen riktade hon blicken mot höger. Hon sa tyst något som han inte kunde uppfatta. Själv kände han bara bitterhet och ilska. En kort stund senare försvann huset vid Wróblewskigatan 42 ur sikte. Dana satte sig till rätta i bilen, försjunken i dystra tankar.